Oj vilket fint väder vi haft idag, strålande solsken och +5 grader. Vi var ute och busade en liten stund då jag fick främmande. Det var en annan kompis än Valle, han heter Wilson och är en Labrador. Först så ville vi inte riktigt busa med varandra. Men när dom släppte oss lösa då minsann vart det språngmarsch. Han hade bara lite problem med att jag skulle springa först och han jaga mig. Han ville springa först, och morrade lite på mig när han inte fick. Hans Matte sa att det brukar vara han som blir jagad. Ja skoj hade vi iallafall, det är tur att det finns andra än Valle som man kan leka med. Vi får ju inte leka så våldsamt, han och jag än på ett tag. Vi skulle träffas nån fler gång bestämde våra Mattar. Det är Mattes kusin som äger denna hund så vi kommer nog att träffas flera gånger, det tror både jag och Valle. Idag så hotar dom med duschen. Ja det kan ju bero på att vi sprungit omkring där det finns gott om bajs. Men vi hade ju det så himla kul på åkern bakom oss idag. Valle han tyckte inte det var speciellt kul att gå in, så han la sig ner på ett sånt ställe. Ni skulle ha sett Matte då hon upptäckte vart han legat, hon vart inge glad. Ja det är väl bäst vi gör som dom säger, tar till duschen. Man får ju inte krypa upp och gossa i sängen annars. Och den platsen vill man ju inte vara utan.

Ja nu börjar Valle bli sitt gamla jag. Nu springer han som en racer över golvet. Han har inte sprungit så här fort dom senaste veckorna. Så det är skillnad att se honom. Oj så skoj, att han blir frisk någongång. Då skall vi minsann leka som vi gjorde tidigare. Fast jag får väl vara lite försiktig av mig. Man vill ju inte att han skall få så där ont i sitt ben igen. Men det lovar jag att ska, om inte annat kommer väl Husse och Matte ihåg att påminna mig. Idag har vi ju varit hemma ensammen en stund, men det har gott bra. Då kan man ju passa på att sova, annars vill vi ju vara med hela tiden. Nu skall vi se till att Matte får sig ett välkomnande hem. Hon har ju precis slutat att jobba.

Ursäkta att vi inte skrev något mer igår. Men vi hade lite fullt, med promenader och egna upptåg. Valle får ju gå sin vanliga tur, inte så långt än så länge. Och jag fick ta den där långa turen efter älven. Och så trött man blir efter den svängen, den tar drygt en timme. Det var inte bara jag som vart trött. Ni skulle ha sett Husse han var som om han duschat, alldelens blöt i håret, så varmt hade det varit. Husse säger åter igen att jag är duktig på att lyssna. Vi hade ju så fint väder igår, så vi var ju inte ensammna ute. Men han sa bara åt mig "stanna", då vi mötte någon och jag stod still. Jag gör inte som den förra hunden som bodde här, han minsann tappade öronen så fort det kom någon. Och sprang iväg det fortaste han kunde. Han kunde till och med hoppa upp på folk, så dom nästan ramlade omkull, det var inte bra. Nu skall vi få oss lite morgon fika, Matte börjar jobba klockan 13 idag. Så hon är minsann hemma med oss på morgonen. Vi hörs sen

Det vart en tur till stugan igår. Valle fick vara hemma och vila sitt ben. Det kändes lite konstigt att han inte var med. Nu börjar man ju vara så van att han alltid skall följa mig, vart jag än går eller åker. Idag har vi tagit det väldigt lugnt. Jag har haft lite ont i min mage, och Valle verkar ha varit väldigt trött. Så då kändes det bra att jag också fick vila. Man blir sluta av långpromenade och ont i magen. Jag har försökt att hjälpa Matte med strykningen, hon vart inte vidare glad åt det. Hon sa hela tiden att jag inte skulle nosa på det där järnet, det var varmt. Vilken tur att jag inte satte dit nosen, då hade man blivit brännmärkt. Nu skall Matte försöka få upp sjusovarna i vårat hus, Lill Husse han sover än och klockan är snart 1. Jag förstår inte hur man kan sova så länge, men det är klart dom är ju uppe halva nätterna.

Morgonen började som den brukar på helgerna, det vart fika. Nu vet Valle också att man faktiskt får frukost på helgerna. Idag fick vi ägg och leverpastejsmörgås med gurka. Plus att vi fick extra mycket gurka, vi verkar gilla grönsaker bägge två. Idag har vi varmt + 2 grader, nu skall det bli en tur till stugan. Dom har ju fått igång den dära snöbusen, så då skall det köras. Det har blivit så varmt så det har börjat rasa från taken, man får passa sig så man inte får snö på huvudet. Det är nästan så att det låter som åskan när det rasar ner. Både jag och Valle vart lite fundersamma, när det rasade på baksidan. Det låt som om det kom någon, fast det var det ju inte. Valle har stora problem med sina sockar, dom vill inte alls sitta kvar. Det går bra när han struttar runt, men så fort han lägger sig ner så glider dom av. Jag samlar upp dom och bär iväg dom någon annanstans. Det gillar inte Matte, hon säger att jag skall låta bli dom, det är Valles. Men åter igen vi har inte sockar på oss. Nu håller Husse på med min mat, han förstår inte att jag är hungrig och skall ha maten nu. Man får skälla och gnälla på honom för att han skall skynda sig. Prova själva vara så här hungrig och inte få maten på en gång, inte tror jag ni skulle vara så glada. Vi hörs i eftermiddag

Nu har vi haft våran myskväll, det var över lite mat till mig och Valle. Vi fick faktiskt smaka både stekt lax och löjrom. Det var smaskens, hade vi fått skulle vi ha slickad av det sista från tallrikar. Men vi fick nöja oss med lite rester. Man skall ju inte äta allt för mycket människo mat, så man gör som mig inte äter annat. Fast jag har blivit mycket bättre på kulor. Ja Matte åkte iväg för att köpa dessa halksockar. Han som sålde dom undrade hur gammal barnet var som skulle ha dessa. Vet ni, han vart väldigt förvånad när Matte sa att han var 6 månader och en Leonbergerhund. Han hade aldrig hört talas om att man satte "halksockar" på en hund. Och våran ras visste han inte ens att den fanns. Ja snacka om dom som inte vet hur hästar, älgar och våran ras ser ut. Dom skulle verkligen få gå på djurkurs. Men det är klart, har man inte intresse om att ta reda på hur vi eller andra djur ser ut. Då vet man ju ingenting, men dom har då verkligen gott miste om oss. Det kan ju inte finnas snällare och finare hundar än våran ras. Tillbaka till halksockarna, dom gjorde faktiskt lite nytta. Han halkar inte omkring lika mycket. Det som bara är synd, dom trillar av så lätt. Valle bryr sig inte så mycket om dom, men jag tycker inte att han skall ha dom på sig. Han ser så väldigt rolig ut, och vi har ju inte sockar det har bara våra människor. Så jag drar av honom dom stup i kvarten. Så Matte springer och jagar halksockar över hela huset. Nu skall vi ta oss en liten kvällsmiddag. HÖRS

Idag så har vi haft det lika bra som igår. Full uppmärksamhet, och vad som är bra, att någon är hemma med oss. Valle haltar på lite grann numera, inte så mycket när han är ute. Då har han så mycket att springa och lukta på, och så har vi hittat en fotboll som han jagar. Det ser bara lite kul när han skall försöka bita och plocka upp den, jag kan plockar upp den med munnen och springer hur lätt som helst med den. Men för Valle är den stor. Matte har kommit på varför Valle haltar när han är inne. Vi har ju trägolv i hela huset, och han haltar inte så mycket han "halkar fram". Han gör det fast hon klippt håret under tassarna. Nu har hon iallafall bestämt att hon skal fara iväg och köpa halksockar åt honom. Det kommer minsann att bli intressant och se hur länge dom sitter på. Men vi får göra ett litet försök. Dom sitter ju så länge dom kan. Idag skall vi ha en sådan där myskväll, då brukar både människor och djur få lite extra gott. Ja det får vi ju varje dag ändå. Men man brukar få smaka lite av deras mat, och det gillar vi allra mest. Sen får vi hoppas att det blir en stugsväng imorgon.

Vi har idag inte haft tid att skriva något förrän nu. Vi har haft fullt upp med att ta oss promenader. Och se till så att vi fick mat, och framför allt lite godis. Sen har vi legat i köket medans Matte har jobbat lite grann. Huvudsaken man får vara med, då är allt bra. Idag har då Valle riktigt haft studs sjukan. Han såg ut som en riktigt studsboll, hoppade och skuttade hela tiden. Matte fick säga åt honom flera gånger, och hålla hårt i hans koppel. Det som inte är så bra, han får lite mera ont i sitt ben, efter sådana upptåg. Så det var för honom att gå och lägga sig att vila, på en gång när vi kom in. Vi har ju sagt att han ska ta det lugnt, men det är svårt tror jag för honom. Han känner nog att det inte gör lika ont nå mera, så då tycker han att han kan leka igen. Jag tycker att han snart skall bli helt frisk. Nu börjar man vara less att vara ute själv. Men vi får vänta tills han blir helt återställd tror jag. Nu har Lill Matte kommit hem, hon skall få pyssla om oss lite grann tror jag. Matte skall laga middag till resten av familjen, och då vill hon inte ha hjälp. Och jag som trodde vi var mästerkockar. Fast vi bryr oss ju inte om det skulle komma lite hår i våran mat, det gör tydligen hon. Vi skriver snart igen.